Avhandling om fästingburen bakterie
Lisa Labbé Sandelin, överläkare och smittskyddsläkare i Region Kalmar län disputerar den 15 september vid Uppsala universitet.
– I min avhandling har jag studerat den relativt nyupptäckta fästingburna bakterien Neoehrlichia mikurensis som orsakar sjukdomen neoehrlichios. Syftet är att öka kunskapen om bakterien och sjukdomen, säger Lisa Labbé Sandelin.
Bakterien infekterar celler i blodkärlens väggar vilket kan leda till blodproppar och kärlinflammation. Därutöver förekommer ofta feber, frossa, led- och muskelvärk och viktnedgång.
Riskfaktorer för svår, ibland livshotande sjukdom är maligna eller autoimmuna B-cellssjukdomar, behandling som sänker immunförsvaret och avsaknad av mjälte, men personer med normalt immunförsvar kan också insjukna.
Neoehrlichios är oftast lätt att behandla och kan också läka ut av sig själv. Personer med nedsatt immunförsvar kan dock få långdragna symptom som misstolkas som försämring i grundsjukdomen, vilket kan leda till felaktig behandling med cytostatika eller annan immunnedsättande behandling. Neoehrlichios är troligen en underdiagnostiserad infektion och diagnosen är ofta fördröjd.
I avhandlingen har undersökts förekomsten av bakterien bland fästingar från flyttfåglar vid Ottenby fågelstation, hos fästingbitna personer, hos patienter med långdragna besvär kopplade till bekräftad eller förmodad fästingburen infektion och hos blodgivare.
Totalt identifierades 14 individer med positiv neoehrlichia-PCR bland totalt 1 332 deltagare. Merparten hade normalt immunförsvar och saknade symtom. Såväl utläkning som kvarstående bakterie-DNA i blod förekom.
– Det här väcker frågor om bakterien aktiveras när immunförsvaret förändras till följd av sjukdom och om bakterien kan överföras via blodtransfusion, säger Lisa Labbé Sandelin.
Hos sju av 1 006 blodgivare kunde bakterien konstateras. Bakåtspårning identifierade tolv personer som fått blod från personer som burit på bakterien, men ingen överföring av bakterien konstaterades.
– Men risken för överföring bör inte avskrivas då den här studien är sin första i sitt slag. Bakteriens påverkan på folkhälsan är troligen låg men kunskap saknas inom flera områden, säger Lisa Labbé Sandelin, som förutom ökad medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal föreslår en möjlig anmälningsplikt liksom ett mer övergripande rapporterings- och övervakningssystem för transfusionsöverförda smittämnen.
En prioriterad fråga är om patienter som bor i områden där Neoehrlichia mikurensis förekommer behöver screenas för neoehrlichios vid behandling som hämmar immunförsvaret.
Mer information
Lisa Labbé Sandelin, överläkare och smittskyddsläkare
0480-813 36