Regional utvecklingsstrategi på remiss

RUS:en är en central långsiktig strategi som stakar ut kursen för Kalmar läns hållbara utveckling. Nuvarande RUS beslutades våren 2018 och ska enligt en statlig förordning uppdaterats och aktualiserats en gång per mandatperiod.

Förutom ny layout, nya bilder och textmässig översyn har uppdateringar skett inom områdena som hållbar regional utveckling, klimatet, barnkonventionen, smart specialisering samt de förändringar som skett de senaste åren inom framförallt länets näringsliv.

Vidare har mål formulerats inom de utvecklingsområden som prioriteras. Följande mål har satts upp:

• Hög delaktighet och upplevd trygghet i hela länet
• Hög självskattad hälsa i hela länet
• Alla elever i länet slutför gymnasieexamen inom fyra år och har möjlighet till vidare studier och arbete
• Alla barn och unga har möjlighet till god hälsa och sunda levnadsvanor
• Region Kalmar län är en fossilbränslefri region
• Samhällsplaneringen är klimatanpassad och robust samt erbjuder trygga, tillgängliga och gröna miljöer för alla.
• Alla i länet har tillgång till väl utvecklad fysisk och digital infrastruktur.
• Länet har utvecklat digitala och hållbara lösningar för en global marknad.
• God tillgång till välutbildad arbetskraft.
• Ökat antal företag inom kunskapsintensiv tjänstesektor.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen att skicka ut förslaget på remiss till 50 olika aktörer i form av länets kommuner, myndigheter, grannlän, fackliga organisationer, näringsliv och intresseorganisationer. De får möjlighet att yttra sig över strategin fram till den 31 mars 2022. Beslut om aktualiserad RUS förväntas tas av regionfullmäktige i november-december nästa år.

Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna ville i två målformuleringar ändra ordet ”förnybar energi” till ”fossilfri energi”.

Sverigedemokraterna ville att en text kring rapporter från FN:s klimatpanel skulle strykas då man ansåg att dessa katastrofscenarios inte är sannolika.

Båda yrkandena avslogs.

Regionen oroad över planer att lägga ned Bromma

Region Kalmar län är mycket oroad av de konsekvenser en nedläggning av Bromma flygplats kan få för utvecklingen i hela Kalmar län. Flygplatsen kan inte läggas ned innan Arlanda byggts ut till en fullgod tillgänglighet, alternativt att resor med tåg ger samma restider och punktlighetsgarantier som en resa med flyg.

Det framgår av två yttrande om Brommas framtid som regionala utvecklingsnämnden ställde sig bakom vid sitt sammanträde på onsdagen. I båda yttrandena pekas på betydelsen Bromma har för Kalmar läns tillgänglighet till Stockholmsregionen.

Bakgrunden till yttrandena är dels en statlig utredning som finner det möjligt att snarast börja en avveckling av Bromma, dels en konsekvensanalys som gjorts av Swedavia vid en stängning av Bromma i förtid.

I yttrandet understryks att sämre tillgänglighet till Stockholm med färre avgångar kommer att påverka näringslivet, inte minst företag med internationella ägare.

Förslagen till yttrande går nu vidare till regionstyrelsen som fattar beslut i frågan.

Tydligare helhetsgrepp för Gotlandstrafiken behövs

Regionala utvecklingsnämnden är inte helt nöjd mer Trafikverkets rapport om den framtida färjetrafiken till Gotland. Ett tydligare helhetsgrepp efterlyses när det gäller kortare överfartssträckor och val av hamnar.

Skulle Oskarshamns hamn mista Gotlandstrafiken så finns en risk att hamnen mister sin position som en del av det europeiska transportnätet, TEN-T. Något som inte bara skulle vara negativt för Kalmar län, utan hela södra Sverige.

Växthusgasutsläppen från färjorna skulle minska om färjorna endast avgår från de norra hamnarna med kortare överfartssträckor. Men de totala utsläppen av växthusgaser skulle riskera att öka från vägtrafiken eftersom resorna från södra Sverige då skulle blir längre i tid och kilometer. Det gäller inte minst den tunga trafiken då i dag 75 procent av godstransporterna till och från Gotland sker via Oskarshamns hamn.

Det var sommaren 2020 som regeringen gav Trafikverket i uppdrag att analysera alternativa modeller för den framtida statligt upphandlade färjetrafiken till och från Gotland. Detta då upphandlingarna under lång tid präglats av bristande konkurrens med oftast bara en anbudsgivare. Trafikverket har nu genomfört analysen och föreslår statligt ägda fartyg och upphandlad drift.

Förslaget till yttrande går vidare till regionstyrelsen för slutlig behandling.

Uppdaterad kulturplan färdig för remiss

I två steg ska Region Kalmar län förnya den regionala kulturplanen. I ett första steg aktualiseras planen för åren 2023-2024 för att därefter revideras inför år 2025 och framåt. Anledningen är covid-19-pandemin som inneburit radikalt förändrade förutsättningar för kultursektorn.

Den regionala kulturplanen är en beskrivning av det regionala kulturlivet och de prioriteringar regionen vill göra med hjälp av de regionala och statliga kulturstöden.

Aktualiseringen har inneburit en text- och bildmässig översyn samt bidragit till tydligare struktur. Vidare har de regionala kulturverksamheterna som regionen har överenskommelser med gått igenom och uppdaterat sina mål kopplade till konst och kulturområdena, samt hur man fortsätter arbeta mot de mål som ännu inte är uppfyllda. Pandemins påverkan på kulturlivet har beaktats och en uppdatering har skett utifrån lagar, förordningar och ansvar.

Regionala utvecklingsnämndens förslag är att regionstyrelsen skickar ut den på remiss,

Regionala utvecklingsnämnden föreslår också regionstyrelsen att ett aktualiserat förslag till skolkulturstrategin ”Relevant” går ut på remiss.

Skola och kultur är ett prioriterat kulturpolitiskt område på kommunal, regional och statlig nivå. Även i barnkonventionen samt i den nationella läroplanen för grundskola lyfts barn och ungas rätt att ta del av och utöva kultur.

Skolkulturstrategin ”Relevant” har funnits sedan 2013 och aktualiseringen innebär en generell uppdatering, sett till statistik och information. Det övergripande syftet samt roller och mål för de parter som ingår i strategin har inte ändrats i någon större utsträckning. De tillägg som gjorts i remissversionen gäller bland annat barnkonventionen, nationella kulturpolitiska mål och en forskningsartikel om estetiska läroprocesser.

Sverigedemokraterna ville att det skulle arbetas in en text som tydligt skulle visa hur man ville göra barnen delaktiga i framtagandet av skolkulturstrategin. Något som dock avslogs.

Både kulturplanen och skolkulturstrategin kommer upp till beslut i regionfullmäktige nästa år.

Ytterligare en halv miljon till kulturen

Regionala utvecklingsnämnden fördelade på onsdagen ytterligare 511 000 kronor i en tillfällig förstärkning till den regionala kulturverksamheten.

Kalmar läns musikstiftelse får 300 000 kronor, The Glass Factory 125 000 kronor och Kalmar läns museum 86 000 kronor.

Tidigare har totalt 4 233 000 kronor fördelats under året i tillfälliga förstärkningar till kulturen på grund av covid-19-pandemin. Mest pengar har Kalmar läns museum fått 1 757 000 kronor.