Kalmar järnvägsstation
Pressmeddelande 2019-05-23

Så ska länet prioritera infrastruktur

E22, Kust till kustbanan och Stångådals- och Tjustbanorna är centrala i Kalmar infrastruktur. Här behövs ytterligare insatser.

Det framgår av det förslag till handlingsprogram för transportinfrastruktur 2020-2025 som kommer att gå ut på remiss till länets kommuner, grannregioner, Trafikverket och länsstyrelsen.

Handlingsprogrammet prioriterar länets insatser i olika sammanhang till och med 2025, vilket ska leda till större genomslag i nästa nationella transportplan. Det ska också underlätta i samarbeten inom Regionsamverkan Sydsverige och med Östergötland.

Handlingsprogrammet innehåller en mängd aktiviteter för järnvägar, vägar, flygplatser, hamnar, godstransporter och mobilitet. Det som främst pekas ut är insatser på E22:an för att på sikt göra den till mötesfri 100 km-väg från Norrköping till Trelleborg, förbättringar på Kust till kustbanan samt Stångådals- och Tjustbanorna.

Prioriterat är också att höja standarden på ett antal riksvägar. Bockara-Oskarshamn bör bli en mötesfri 100 km-väg, Kalmar centralstation ska bli en funktionell framtida centralstation och separata cykelvägar utmed E22 på sträckan Torsås- Kalmar-Mönsterås och riksväg 25 mellan Kalmar och Nybro ska prioriteras.

Regionala utvecklingsnämnden skickade på torsdagen förslaget vidare till regionstyrelsen som tar beslut om det ska gå ut på remiss.

Vägprojekt på Öland bantas

Det blir ingen två-plus-ett-väg anpassat för en hastigheter på 100 km i timmen på hela väg 136 mellan Algutsrum och Borgholm. Det framgick av Trafikverkets föredragning inför regionala utvecklingsnämnden. De 375 miljoner som avsatts till projektet räcker helt enkelt inte till. Den totala kostnaden beräknas istället bli drygt 660 miljoner.

Istället har ett alternativ tagits fram som begränsar två-plus-ett-vägen till sträckan Algutsrum-Idehultet, söder om Glömminge. Resten av sträcka blir en tvåfälts-väg utan mittseparering anpassat till 80 km i timmen.

Förklaringen till fördyringen är dels en generell kostnadsökning, dels speciella förhållanden på Öland. Vägbygget beräknas starta 2022 och vara helt avslutat 2027 med hela sträckan till Borgholm.

På väg mot ett fossilbränslefritt län

2030 ska Kalmar län vara en fossilbränslefri region. Det målet har varit utstakat sedan 2006. Vägen dit består av en lång rad aktiviteter, som framgår i det reviderade handlingsprogram som regionala utvecklingsnämnden sa ja till på torsdagen.

Bland aktiviteter finns olika insatser för att stimulera ökad produktion av biogas, utveckla produktionen av förnybar el genom vindkraft och solenergi, fler biogasfordon, en större användning av förnybart flygbränsle vid Kalmar Öland Airport, ökade möjligheter till cykling, stärkt busstrafik, ökad kunskap och engagemang om FN:s klimatmål inom Agenda 2030 och ett förbättrat samarbete inom om länet för upphandling och inköp av fossilbränslefria tjänster.

Den största utmaningen finns inom transportsektorn där delmålet är att 2025 ha 70 procent lägre klimatutsläpp jämfört med 2010, men även om länets aktörer kan göra mycket, avgörs framtiden till stora delar av frågor som ligger utanför vad dessa aktörer själva kan besluta om. Här krävs både teknikutveckling samt att nationella och internationella beslut går i rätt riktning.

Programmet ska fastställas av regionfullmäktige och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Kompetensförsörjning för framtiden

Allt färre ska försörja allt fler framöver. Så ser den demografiska framtidsbilden ut för Kalmar län. För att få en ökad produktivitet i länet krävs fler arbetstillfällen inom högteknologiska företag, vilket kräver en höjd utbildningsnivå.

I ett förslag handlingsprogram för kompetensförsörjning pekas på att insatser behöver ske för att möta kompetensbehovet hos länets profilområden, som livsmedel, skog och trä, glas och besöksnäring samt inom de yrken där länet har brist på arbetskraft. Kompetenshöjande insatser krävs bland grupperna utrikes födda och unga som varken arbetar eller studerar. Målet är också få fler unga akademiker till länets arbetsmarknad.

Exempel på insatser som nämns i handlingsplanen:

  • Kartläggning av kompetensbehov
  • Fylla utbildningsplatserna på yrkeshögskoleutbildningarna
  • Öka yrkesutbildningarna
  • Utveckla kunskapsmiljöer och traineeprogram
  • Öka antalet snabbspår i svenska för nyanlända
  • Erbjuda fler möjligheter till distansarbete
  • Förbättra möjligheterna för arbetspendling

Förslaget på handlingsprogrammet går nu vidare till regionstyrelsen som får besluta att det ska skickas ut på remiss till länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet och näringslivet.

Biblioteksutvecklingen fortsätter under nytt namn

Inom Kulturrådets nationella satsning Stärkta bibliotek fortsätter Regionbiblioteket att fördjupa samverkan med länets bibliotek. I den treåriga satsningen tilldelas regionen i år 950 000 kr för det fortsatta arbetet. De delar som prioriteras i arbetet är att stärka utbud, tillgång och tillgänglighet, höja kompetensnivån hos biblioteken och att servicen ska vara likvärdig i hela länet.

För att göra syftet med den regionala biblioteksverksamheten tydligare beslutade nämnden att byta namnet till Biblioteksutveckling Region Kalmar län.

2,8 miljoner till 38 organisationer

Regionala utvecklingsnämnden fördelade vid sitt sammanträde 2 849 000 kronor till sammanlagt 38 organisationer för funktionsnedsatta i Kalmar län. Det rör sig om anslag från 1 500 kronor upp till 929 000 kronor. 2019 års anslag är 77 600 kronor högre än för 2018.

Mest pengar får Funktionsrätt Kalmar län (FSO) 929 000 kronor, Synskadades Riksförbund i Kalmar län 345 900 kronor, Reumatikerdistriktet Kalmar län 280 000 kronor, Förbundet för utvecklingsstörda barn och ungdomar i Kalmar län 225 500 och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Kalmar län 178 200.

Uppdaterad 6 september 2019 Lämna synpunkter på innehållet