Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård samt skolan är en länsgemensam ledningsgrupp.

Gruppen består av social- och omsorgschefer, samt skolchefer, representanter från regionens ledningsstab samt regionens förvaltningschefer inom hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatri leder det arbete som sker i samverkan mellan socialtjänst och regionen.

Målet är att modellen för samverkan långsiktigt ska försörja regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och stimulera till goda insatser som kan ge förbättringar för patienter och brukare samt att utveckla arbetssätt.

Organisation

Praktiska anvisningar

Äldre

  • Strategi och handlingsplan

    Strategi- och handlingsplanen för mest sköra äldre 2019-2020 tas fram av den samordnade äldregruppen under Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård.

    Följande delmål lyft fram:

    • Sammanhållen vård och omsorg
    • God vård vid livets slut
    • Preventivt arbetssätt
    • God vård vid demenssjukdom
    • God läkemedelsbehandling för äldre
  • Sammanhållen vård och omsorg

    De mest sköra äldre har stort behov av individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg.

    Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över professions- och organisationsgränser. Sköra äldre har en problembild med livslånga, kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar där behov finns av insatser från flera vårdgivare samtidigt under lång tid.

    Samordnad individuell plan (SIP) och fast vårdkontakt är de förenande länkarna för att skapa en sammanhållen vård och omsorg samt öka den äldres delaktighet.

    Praktiska anvisningar- Samordning av den enskildes vård och omsorg mellan slutenvård, öppenvård och kommun

    Beslutsstödet är ett verktyg för sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård när den äldres hälsotillstånd hastigt försämrats. Checklistan ger stöd för att avgöra var den fortsatta vården bäst kan ske.

    Syftet är att bedömningen blir strukturerad, patienten får vård på optimal vårdnivå och informationsöverföringen till nästa vårdgivare säkras.

  • God vård vid livets slut

    Målet är att den döende

    • är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
    • är ordinerad läkemedel vid behov
    • får god omvårdnad utifrån behov
    • vårdas där han/hon vill dö
    • behöver inte dö ensam
    • vet att närstående är informerade och får stöd

    Socialstyrelsen- Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

    Kvalitetsregistret Svenska palliativregistret

    Regionalt cancercentrum sydost

  • Preventivt arbetssätt

    Förebyggande insatser med fokus på friskfaktorer och rehabilitering är viktiga så att den äldre kan leva ett självständigt liv så länge som möjligt.

    Äldre med stor risk att försämras i närtid måste systematiskt identifieras och utifrån detta agera med ett strukturerat riskförebyggande arbete.

    Geriatriska riskpatienter som behöver fast vårdkontakt och samordnad individuell plan hittar vi genom:

    • Geriatrisk riskprofil (GRP) och eventuellt efterföljande hälsosamtal i primärvården.
    • Vid riskbedömning och utskrivningsplanering på sjukhus. Dokumenteras i journaltabell Riskbedömning som kommunens hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till.
    • Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunen som innebär en strukturerad bedömning av äldre vid akut försämring.
    • Kvalitetsregister Senior alert, Svenska demensregistret (SveDem) och BPSD (register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom).

    För åtgärder se Vårdriktlinjer.se/Äldre Preventivt arbetssätt

  • God vård vid demenssjukdom

    För att minska risken att insjukna i en demenssjukdom är förebyggande åtgärder, såsom blodtrycksbehandling, fysisk aktivitet, mental stimulering och social samvaro viktiga. Personer med demenssjukdom behöver tidigare hittas för att erbjudas utredning, behandling och stöd.

    Länk till Vårdriktlinjer Demens och demensprogram

  • God läkemedelsbehandling

    Läkemedelsbehandling hos äldre har ökat under de senaste 20 åren.

    Många äldre vårdas inom slutenvården på grund av läkemedelsrelaterade problem.

    Vissa till­stånd hos äldre kan med framgång behandlas med ickefarmakologiska metoder bl. a genom bra bemötande, utevistelse och energishots före sänggående.

    Länk till Vårdriktlinjer Läkemedel samt Demens.

  • Nyhetsbrev Samordnande äldregruppen

    Nyhetsbrev från Samordnade äldregruppen med bildspel. I bildspelet finns  utdata samt kan användas som stöd på exempelvis APT.

    2019

    Nyhetsbrev och bildspel maj 2019

    2018

    Nyhetsbrev  och bildspel oktober 2018

  • Kontakt

    Kristin Irebring

    kristin.irebring@regionkalmar.se

    Äldresamordnare
    Regionstab Samordning Hälso- och sjukvård
    Region Kalmar län
    0480-841 27

Barn och unga

Psykisk hälsa

Missbruk och beroende

  • Om utvecklingsarbetet

    Kommunerna och Region Kalmar län arbetar gemensamt med att utveckla missbruks- och beroendevården. Arbetet samordnas av Region Kalmar län. Ansvariga för att driva det regionala arbetet framåt är den samordnande gruppen missbruk och beroende med representanter från kommunerna och Region Kalmar län tillsammans med utvecklingsledaren.

    Ledningsgrupp för arbetet är Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län bestående av kommunernas social- och omsorgschefer samt Region Kalmar läns förvaltningschefer.

    Region Kalmar län och kommunerna i Kalmar län har en överenskommelse om samverkan kring personer med riskbruk, missbruk och beroende.

  • Överenskommelser och praktiska anvisningar
  • Kontakt

    Maria Minich Karlsson
    Utvecklingsledare psykisk hälsa och missbruk
    Region Kalmar län
    0480-832 33, 070-318 91 48
    maria.minich.karlsson@regionkalmar.se

Brukarmedverkan

  • Om utvecklingsarbetet

    Invånarnas upplevelser är en viktig kunskapskälla i utvecklingsarbetet. Brukare, patienter och närståendes erfarenhetsbaserade kunskaper bidrar tillsammans med forskning, professionens kunskap och beprövade erfarenhet, till god kvalitet och service i vård och omsorg.

    Att lyssna in brukare, patienter och närståendes perspektiv, uttryckt av dem själva, är mer effektivt än att utgå från deras behov tolkade av andra. Brukare, patienter och närstående ska därför medverka i utvecklingsaktiviteter och i ledningssammanhang. Deras medverkan bidrar till ett ömsesidigt lärande, bättre underlag för beslut och stärkt ställning för brukare, patienter och närstående i vård och omsorg.

    Brukare, patienter och närstående medverkar systematiskt i Länsgemensam lednings prioriterade utvecklingsområden. Samverkansområdesgruppen för brukare/patient/närstående (Utvecklingsrådet) är sammansatt av personer som har erfarenhetsbaserad kunskap inom de aktuella fokusområdena. Gruppen har representation i Länsgemensam ledning. I de samordnande grupperna finns brukare/patient/närstående med som fullvärdig medlem. Även i arbetsgrupper som kopplar till de samordnande grupperna finns brukare/patient/närstående med.

    Utvecklingsledare från Region Kalmar län och från Kommunförbundet stödjer arbetet och driver utvecklingen av brukarmedverkan framåt.

  • Kontakt

    Anna Olheden
    Utvecklingsledare brukarmedverkan
    Region Kalmar län
    0480-841 47

    Marianne Westring Nordh
    Utvecklingsledare brukarmedverkan
    Kommunförbundet i Kalmar län
    0480-45 67 25

Informationsöverföring