Forskning: Kan man göra undersökningar mer tillgängliga?
Vad utmärker pulsåderbråck i buken som behöver behandling? Skulle enklare mobil utrustning kunna användas för att få fler att delta i mätningen av dessa bråck? Joachim Starck, överläkare på kirurgkliniken vid Västerviks sjukhus har undersökt detta.
– I forskningen har vi sett att förhållandet mellan hur mycket pulsådern är utvidgad och personens kroppsstorlek verkar vara viktigt för att avgöra när det ska räknas som sjukligt. Dessutom skulle enklare, mobila ultraljudsapparater kunna användas vid screening, utan att kompromissa med diagnostisk tillförlitlighet. Detta som ett sätt att bättre nå ut till de i riskgrupper som inte kommer på vanlig screening, säger Joachim Starck.
Ett pulsåderbråck i magen, som också kallas bukaortaaneurysm (BAA), innebär att kroppens stora pulsåder i magen har blivit förstorad och utspänd. Om bråcket brister är det livshotande, och personen måste snabbt opereras för att överleva.
Bråcket växer långsamt – ungefär 1–2 millimeter per år. Små bråck är oftast ofarliga, men när de blir över 5,5–6 centimeter ökar risken att de spricker. Då brukar man rekommendera operation för att undvika en allvarlig bristning.
Hos en 65-årig man är pulsådern normalt ungefär 2 centimeter i diameter. Om den är mer än 3 centimeter räknas det som ett bukaortaaneurysm. Ungefär 1 av 100 män i den åldern har det, medan det är mycket ovanligare hos kvinnor. Därför erbjuds bara män i 65-årsåldern gratis ultraljudsundersökning, så kallad screening.
Vem behöver följas upp – och hur ofta?
När en man i 65-årsåldern screenas och aortan är över 3 cm, bokas regelbundna kontroller in. Det finns starka bevis för att detta minskar dödligheten. Vissa regioner följer också upp män vars aorta är mellan 2,5 och 3 cm, men bara ett fåtal av dessa utvecklar ett farligt bråck.
Att kunna förutse vilka i den gruppen som kommer att få större bråck skulle därför vara väldigt värdefullt, säger Joachim Starck, överläkare på Västerviks sjukhus.
Kan man göra undersökningarna mer tillgängliga?
Eftersom färre får bukaortaaneurysm idag har man börjat fundera på om screeningen ska riktas mot personer med högre risk, till exempel rökare, personer med högt blodtryck eller de som har släktingar med sjukdomen.
Men just i dessa grupper är det fler som inte kommer till undersökningarna. Kan en enklare utrustning för uppsökande screening användas för att bättre nå ut till grupperna?
Vad kom forskningen fram till?
I sin avhandling har Joachim Starck undersökt om det är aortans faktiska storlek eller storleken i förhållande till kroppen som bäst visar vilka bråck som behöver behandling. Och om billigare, portabla ultraljudsapparater kan mäta lika bra som sjukhusens utrustningar.
Resultatet visade att:
- Aortans storlek hänger ihop med kroppsstorlek (större personer har större aorta).
- Men hur snabbt bråcket växer verkar inte bero på kroppsstorleken.
- Män med en aorta på 25–29 mm följdes upp i cirka tio år. De som hade en ovanligt stor aorta i förhållande till sin kroppsstorlek fick en något snabbare tillväxt – men skillnaden var liten.
- De små portabla ultraljudsapparaterna gav något mer varierande resultat, men var ändå tillräckligt noggranna för att hitta pulsåderbråck.
Disputation
Datum och tid: 7 november klockan 9.00
Plats : Medelhavet, Inga Marie Nilssons gata 53, ingång 46, Skånes Universitetssjukhus i Malmö
Digitalt via Zoom
Opponent är Rebecka Hultgren, adjungerad professor och prefekt Karolinska Institutet, Solna.
Avhandling: Diagnostic aspects of abdominal aortic aneurysm disease in men with reference to population-based screening (länkas)
Joachim Starck i ämnet klinisk medicin med inriktning kärlkirurgi | Medicinska fakulteten